Roadtrip...

...genom Europa med destination Paris. Om ni inte redan visste, JAG ÄLSKAR PARIS!
Dock lite problem med språket nu för tiden har jag märkt. På resande fot flyter det gärna ihop till ett slags universalspråk i form av en blandning mellan svenska (som jag faktiskt pratar flytande, tro det eller ej), norska, franska, spanska och engelska. Igår fastnade vi i en vägtull varpå jag börjar vinka till bilen bakom att flytta på sig och utbrister "no puedo, backa!". Salig jäkla språkblandning. En annan sak man som är nämnvärt är ju självklart det här med bilkörning i Paris. 7 km från Paris stannar Susanne bilen och ber mig ta över. Varför? Jo hon är trött....hmmm elleeeeer... lite skraj? Med all rätt! Så jag fick snällt sätta mig och köra med hjärtat, inte i halsen, utan snarare uppe i hjärnan någonstans. Dom kör som galningar här. Och min reaktion till detta bilkaos var att börja asgarva. Herreguuuuud! Här finns det inget som heter lagliga filbyten eller högerregel eller väjningsplikt eller tja... de går helt enkelt efter tuff går först. Så meschaufförer blir mest bara tutade på och är ivägen. Ett exempel på livsfarlig bilkörning är korsningar där 3 filer går ihop till en. Så tre svängande bilar från tre olika håll ska in på en och samma väg. I ett rödljus vinkade två indier att vi skulle stanna av någon anledning. Vevade ner rutan samtidigt som ljuset blev grönt och insåg att dom bara skulle fråga efter vägen. Gillar denna mentalitet SKARPT. Förutom det här med brödkulturen, baguette frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, kvällsfika. Kom igen, låt oss flytta till Frankrike och leva lite mañana mañana.